Den frågan har jag grunnat på sedan den i måndags ställdes till journalisten Baba Lybeck när hon intervjuades i programmet Efter Nio. Har inte tänkt på att flerspråkigheten påverkar mig som person – att det liksom finns en svensk Harriet, en finsk Harriet, en engelsk Harriet och en österbottnisk Harriet.
Efter några dagars funderande är svaret enkelt. Ja, jag blir en annan person när jag byter språk.
Min grundpersonlighet är den samma, jag är trygg i mig själv och med vem jag är och inte minst det jag står för MEN min tonalitet, kroppsspråk och framtoning varierar beroende på språket. Det finns vissa uttryck som bara kan sägas på finska, det finns en jargong i engelska som är svår att få till på andra språk och svenskan den bara flyter. Och så har vi den trygga och invanda österbottniska dialekten. En dialekt som jag märkt att smyger sig in mer och mer när mitt öra snappar upp att den jag pratar med också har en bekant ton i sitt språk.
En annan aspekt av flerspråkigheten jag blev varse om i måndags är att jag använder ett visst språk i vissa sammanhang. Att jag vill ha sjukvård på svenska, utan problem sköter försäkrings- och bankärenden på finska och ofta väljer teknisk support på engelska. Att vara flerspråkig är en styrka, och den styrkan fick en helt ny dimension i måndags.
Blir du en annan person när du byter språk?