Dream team finns fortfarande. Vi har bara gjort dom svårare att bygga.

Veckans söndagsreflektion handlar om något jag skrev om redan för några år sedan och som jag tänkt en hel del på igen, av helt nya orsaker.

Veckans söndagsreflektion handlar om något jag skrev om redan för några år sedan och som jag tänkt en hel del på igen, av helt nya skäl.

För några år sedan skrev jag ett blogginlägg med rubriken Dream team! Do they really exist? Mitt svar då var ett självklart ja. Jag hade haft förmånen att både bygga och vara en del av ett sådant team. Ett team där människor kompletterade varandra, där visionen var större än individen och där laget alltid gick före jaget.

Det är fortfarande en av de starkaste upplevelserna från mitt ledarskap.

Och ännu idag en av orsakerna till att … mitt svar fortfarande är JA – Dream team finns.

Men om någon skulle ge mig uppdraget att bygga ett nytt dream team idag är jag inte säker på att jag skulle göra om det på samma sätt.

Grunderna är desamma – spelplanen är det inte

Inte därför att grunderna har förändrats. Tvärtom. Ju mer jag funderar på frågan, desto tydligare blir det att nästan allt som gjorde ett dream team framgångsrikt då fortfarande gäller idag: tillit, en gemensam vision, psykologisk trygghet, modet att ha olika åsikter, tydliga mål och ett ledarskap som får människor att växa tillsammans.

Det som har förändrats är spelplanen.

Vi arbetar idag i organisationer som ser helt annorlunda ut än för tio år sedan. Hybridarbete är vardag. Team förändras oftare när organisationer optimerar, växer eller ställer om. Projekt skapas över landsgränser och tidszoner. Samtidigt arbetar många av oss mer självständigt än tidigare, med egna ansvarsområden och egna leveranser.

Det ger både frihet och flexibilitet.

Men det innebär också att något blivit svårare: det gemensamma laget uppstår inte längre av sig självt.

När vi inte ses, ens online, varje dag byggs relationer inte lika naturligt. Vi missar samtalen mellan mötena, lunchen som blev ett kreativt idéutbyte eller den spontana frågan som löste ett problem innan det hann bli stort. Microsofts Work Trend Index 2026 visar samma sak från en annan vinkel: organisationer som lyckas är de som medvetet bygger tillit, samarbete och gemensam riktning – inte de som bara delar samma kontor eller samma verktyg. Det är hur vi arbetar tillsammans som avgör resultatet, inte var vi sitter.

“I’ve got you”

Det var därför en intervju med Simon Sinek fångade mig så starkt i veckan.

Han pratade egentligen inte om AI, hybridarbete eller organisationsutveckling.

Han pratade om människor.

Om att ingen av oss klarar vare sig jobbet eller livet ensam. Alla behöver någon som säger: “I’ve got you.” Någon som blir vår fallskärm för att vi ska våga ta steget och hoppa.

Den bilden stannade kvar hos mig.

För är det inte egentligen precis det ett dream team handlar om? Inte att alla är bäst. Inte att alla tycker lika. Inte ens att alla alltid lyckas. Utan att vi vet att någon fångar oss när vi misslyckas. Att någon hjälper oss när vi fastnar. Att vi vågar tänka större därför att vi vet att laget finns där om vi skulle falla.

Dream team levererar också

När jag tänker tillbaka på mitt eget dream team inser jag också att det finns en dimension som ibland glöms bort när vi pratar om psykologisk trygghet: ett dream team handlar inte bara om att människor trivs tillsammans. Ett dream team levererar.

Vi hade höga mål och höga förväntningar på varandra. Vi följde upp våra resultat. Vi arbetade effektivt och tog gemensamt ansvar för att nå våra mål. Vi nöjde oss aldrig med att göra som vi alltid gjort, utan letade ständigt efter bättre arbetssätt. Vi utvärderade, förbättrade och utvecklade både oss själva och vårt samarbete.

Vi firade våra framgångar. Men vi firade också varandra. Vi uppmärksammade när någon tagit ett extra steg, löste ett svårt problem eller vuxit i sin roll. Samtidigt vågade vi utmana varandra. Vi gav feedback. Vi ställde frågor. Vi sa ifrån när vi såg en bättre väg – inte för att vinna en diskussion, utan för att hjälpa laget att bli bättre.

Det var inte alltid bekvämt. Men det var utvecklande.

Det vi tappat bort på vägen

Och kanske är det just där jag tror att många organisationer tappat bort något på vägen.

Vi springer mellan digitala möten. Vi multitaskar medan någon annan presenterar en idé. Vi lyssnar för att kunna svara istället för att verkligen förstå. Feedback blir något vi tänker att vi borde ge när vi får tid. De där fem minuterna efter mötet, där relationer faktiskt byggs, försvinner när nästa Teams-länk redan blinkar.

Jag tror inte att hybridarbete är problemet. Jag tror inte heller att AI är problemet. Problemet är att vi ibland har tappat bort det mest mänskliga i samarbetet.

För samtidigt som tekniken utvecklas snabbare än någonsin blir våra mänskliga förmågor bara viktigare: att lyssna, att vara närvarande, att ge återkoppling, att skapa trygghet, att våga utmana varandra, att få människor att känna att de inte behöver bära allt själva.

AI som ny kollega

Och mitt i allt detta har ytterligare en kollega flyttat in: AI.

Jag tror fortfarande att många organisationer ser AI som ett verktyg. Själv börjar jag se AI som en ny typ av kollega – en som hjälper oss analysera, strukturera och skapa nya perspektiv. Microsofts Work Trend Index 2026 beskriver hur framtidens organisationer, det Microsoft kallar “Frontier Firms”, byggs kring team där människor och AI-agenter arbetar sida vid sida. Samtidigt visar McKinseys State of AI 2025 att den största utmaningen inte är tekniken utan ledarskapet – organisationernas förmåga att faktiskt förändra hur de arbetar. Som rapporten formulerar det: AI är ett ledarskapsprojekt förklätt till ett teknikprojekt.

Samma grund, ny spelplan

Kanske är det därför jag tror att framtidens dream team fortfarande kommer att byggas på samma grund som gårdagens: tillit, gemensamma mål, mod, ansvar, nyfikenhet – och människor som vågar hjälpa varandra att hoppa lite högre därför att någon alltid står där och säger:

“I’ve got you.”

Nästa vecka fortsätter jag den här tanken: om jag idag fick uppdraget att bygga ett helt nytt dream team från grunden – hur skulle det faktiskt se ut? Vilka människor skulle jag leta efter? Hur skulle jag organisera ett team där hybridarbete är en medveten designprincip, AI är en naturlig kollega och ett agilt mindset präglar både ledarskapet och organisationen?

Jag tror faktiskt att mitt svar hade sett ganska annorlunda ut än för tio år sedan.

Vad tänker du – finns dream team fortfarande på din arbetsplats, eller har spelplanen blivit för svår?


Harriet Bodö hjälper ledare, team och styrelser att tänka klarare när det blir komplext. Executive Coach (ICF ACC), mentor, ledarskapsrådgivare och styrelseproffs (HHJ) med 20+ år i internationellt ledarskap och 600+ coachingsamtal bakom sig. Grundare av Coach Me & More i Vasa.

Read more

More posts from Coach Me & More

What mentorship actually is

Every other Wednesday: one observation from leadership and organizational life, three things from my work, and one book recommendation. No fluff. No shortcuts. No filler. This is my newsletter published also on LinkedIn.

Read more »